Katarina bloggar

Katarina bloggar

Den här bloggen är en del av min hemsida

Gå dit >

Om Kalle Anka och historien

AllmäntPosted by Katarina Widholm 2012-12-16 10:48:41

Det är tredje advent.

Snöovädret har äntligen lugnat sig och julfriden borde långsamt infinna sig.

Det senaste dygnen har vi skakats av förfärliga rapporter från USA om en massaker på små barnkroppar som är så oerhört ohyggligt att ta till sig.

I Sverige har en hysteri över att Disney planerar att ta bort några sekunder ur 30-talsfilmen Tomtens julverkstad dragit land och rike runt. Brösttoner om att en snart 55 årig ”tradition” förändras har fått många att trycka på ”gillaknappen” på Facebook och andra att rasa i insändare. Det faktum att under de tjugotvå första åren i JulKalleAnkas historia var samma sekvenser borta tycks inte nämnvärt påverka traditionalisterna. Människor som sällan eller aldrig engagerar sig i saker och ting har både gillat och delat med häpnadsväckande emfas. Vanliga rejäla människor med vanliga värderingar…

Man får förstås tycka vad man vill om detta men det är obegripligt otäckt att man inte ser det mönster som denna Disneyhysteri är en del av.

Sent i går kväll ( det är ingen slump att dessa sidor dyker upp på fredag-lördagkvällar då folk kolla på facebook med mysgroggen i hand) började en sida cirkulera där man uppmanade folk att ”säga ifrån” innan det var ”för sent”. På sidan hade man gjort en lista över alla de oförätter som drabbat ”svenskarna” den senaste tiden med allt ifrån pepparkaksgubbar till ”förbud mot skolavslutning i kyrkan”. Man blandar alltså friskt riksdagsbeslut med lokala beslut på en skola med inbillade förbud mot att säga vissa ord.

Ny på listan var alltså Disneys beslut att klippa i den film de visar en timme varje år (för övrigt klipper Disney alltid i sina filmer för att får plats med det man tänkt sig. Man är ständigt i behov av ny tid att marknadsföra nyare filmer och tar därför alltid tillfället i akt att klippa och klistra. Som bekant är ju både FågelfotografKalle och CampingMusse rejält redigerade) vilket kanske ändå borde få de som just bara var arga över KalleAnkaförändringen att fundera varför vi rycks med och vilka syften det egentligen tjänar. När de till och med snällt erbjuder en lista på hela paketet….?

De sista veckorna har vi jagats som hungriga hundar efter kastade köttstycken åt än det ena, än det andra hållet och snällt skällt precis åt det håll köttkastaren önskat.

När jag växte upp matades vi med det ofattbara, obegripliga kring Förintelsen. Vi lyssnade på ögonvittnen, läste historia och såg filmer… Vi försökte förstå.

Men det vi aldrig kunde förstå var hur det kunde få börja. Hur man kunde få människor att tro på den där skrikande gubben med mustasch? Varför sa de inte bara ifrån när han kom med så mycket dumma påståenden? Varför trodde de på honom, röstade på honom? Innan det var för sent?

Och vi klappade våra olyckliga föräldrar och farföräldrar på armen och lovade att det där, det hände för lääänge sen och kommer aldrig nånsin att upprepas igen.

För vi är ju så ofantligt mycket klokare nu och har lärt av historien…

  • Comments(0)//blogg.katarinawidholm.se/#post52