Katarina bloggar

Katarina bloggar

Den här bloggen är en del av min hemsida

Gå dit >

Sverige

AllmäntPosted by Katarina Widholm 2012-09-07 06:48:56
När jag var liten var Sverige det bästa landet i världen. Vår lagstiftning var unik, vår sjukvård, vårt internationella engagemang, vårt skolsystem, vår demokrati... Ingenting kunde mäta sig med det svenska sättet att vara nation. Vår kultur var fantastisk, vårt tänkande vårt gemensamma samhälle var utan konkurrens från omvärlden den allra bästa att leva i. Vi var ett föregångsland i det mesta!
Naturligtvis var det inte så. Men nästan.
Lite kan förstås skyllas på ungdomligt oförstånd och minnets begränsningar men på det stora hela var jag och de flesta jag kände väldigt stolta över den svenska identiteten.
Och när jag som tonåring reste ut i världen fick jag faktiskt också möta människor som höll med mig. Sverige var fantastiskt.
Okej, det var rätt bra i Norge också och på Island och Kanada hörde man mycket om men inte som Sverige. Sverige var bäst.

Sen hände nånting...

Jag vet inte hur många av er som känner djup och äkta stolthet när ni tänker på Sverige i dag? Som nation alltså?

Själv känner jag numera mest förtvivlan. Stundtals, som häromdagen när svensk gränspolis frankt förklarade att man självklart skulle utvisa den traumatiserade femtonåringen, förakt och skam.

Eller när vår jämställdhetsminister förklarar att Sverige minsann inte tänker rätta sig efter EUs regler när det gäller kvotering.

Eller när jag ser hur den likvärdiga demokratiska svenska skolan slagits sönder till en smörja av ojämlikhet i den så kallade valfrihetens namn.

Eller hur vi utan att tänka längre än nästippen, skövlar och gör om vår svenska skog till plantager, med i princip samma konsekvenser som i Amazonas.

Främlingsfientlighet som brer ut sig

Bildningsföraktet och inbilskheten

Övertron på marknadskrafterna.

Hur den fantastiska sjukvården blivit en fråga om pengar, bostadsort och social tillhörighet.

Eller vår flathet i förhållande till omvärlden. Tyst diplomati...? Ja i alla fall tyst...

Fyll gärna på listan. Ni vet vad jag menar

Du är gammal och bitter säger nån. Grinig gammal tant bara som inte förstår.
Jo, jag är förvisso rätt gammal. Och tant också säkert.
Men jag vet att jag inte är ensam om att ha sett något storartat reseras till, ja vaddå?
Tala om för mig så jag förstår varför jag ska vara stolt över Sverige?



  • Comments(2)//blogg.katarinawidholm.se/#post50